Konst och kultur efter renässansen: ett skifte bort från klassiska ideal

Postrenässansen är en term som används för att beskriva den period av konst och kultur som följde på renässansen, som ägde rum i Europa från 1300- till 1600-talet. Perioden efter renässansen kännetecknas av en förskjutning bort från renässansens klassiska ideal och tekniker och mot mer moderna och experimentella former av konst och kultur. Barockstil: Denna stil uppstod i slutet av 1500-talet och kännetecknas av dramatisk ljussättning, intensiva känslor och en känsla av rörelse och energi.
2. Realism: På 1600- och 1700-talen började konstnärer fokusera på vardagslivet och samtida ämnen, snarare än mytologiska eller religiösa teman.
3. Romantik: Denna rörelse, som växte fram i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, betonade känslor, fantasi och naturens skönhet.
4. Impressionism: Denna stil, som dök upp i slutet av 1800-talet, betonade fångsten av ljus och färg i utomhusmiljöer, och användningen av korta, brutna penseldrag för att skapa en känsla av rörelse och omedelbarhet.
5. Modernism: Denna rörelse, som växte fram i början av 1900-talet, förkastade traditionella former av konst och kultur och försökte skapa nya, experimentella uttrycksformer. Caravaggio: En barockmålare känd för sin dramatiska ljussättning och intensiva känslor.
2. Rembrandt: En holländsk målare känd för sina realistiska porträtt och landskap.
3. Claude Monet: En impressionistisk målare känd för sina skildringar av utomhusscener och spelet mellan ljus och färg.
4. Pablo Picasso: En modernistisk målare och skulptör känd för sina experimentella former och förkastande av traditionella tekniker.
5. Salvador Dali: En surrealistisk artist känd för sitt drömliknande bildspråk och betoning på det undermedvetna.