Upptäcker det fossila rekordet för Hyracodont, ett utdödt släkte av tidiga däggdjur

Hyracodont är ett utdött släkte av tidiga däggdjur som levde under Paleocene-epoken, för cirka 60 miljoner år sedan. Namnet Hyracodont kommer från de grekiska orden "hyrax" som betyder "klippgrävling" och "odous" som betyder "tand". Detta namn valdes eftersom tänderna på Hyracodont liknade de hos moderna hyraxer.

Hyracodonter var små till medelstora däggdjur som troligen var växtätare eller allätare. De hade en mängd olika tandegenskaper som tyder på att de kan ha ätit både växter och djur. Vissa arter av Hyracodonter hade stora framtänder och vassa hörntänder, som kan ha använts för att greppa och riva kött, medan andra hade mer specialiserade tänder för att slipa växtmaterial.

Hyracodonter är kända från fossilfynd i Nordamerika, Europa och Asien, och de var troligen utbredda under sin tid. De anses vara ett av de tidigaste exemplen på däggdjur som utvecklades efter utrotningen av icke-fågeldinosaurierna, och de ger viktiga insikter i den tidiga utvecklingen av däggdjurs tandsättning och kost.