Förstå Dyophysite-kristologi: Jesu Kristi dubbla natur

Dyofysit (från grekiska: δυο, dyos, "två" och φύσις, phýsis, "natur") är en term som används inom kristen teologi för att beskriva Jesu Kristi dubbla natur, både helt mänsklig och helt gudomlig. Det förknippas ofta med den kristologiska läran om inkarnationen, som menar att Jesus är både Gud och människa.

Uttrycket Dyofysit användes först av de grekiska kyrkofäderna, såsom St. Athanasius och St. Cyril av Alexandria, för att skilja deras kristologi från monofysiternas, som ansåg att Jesus bara hade en natur, antingen gudomlig eller mänsklig. Den dyofystiska ståndpunkten betonar att Jesus har två naturer, helt mänskliga och helt gudomliga, men dessa naturer är inte åtskilda eller förvirrade, utan är förenade i en enda person. Jesus Kristus är "en och samme Kristus, Son, Herre, enfödd, att erkännas i två naturer, oförväxlat, oföränderligt, odelbart, oskiljaktigt" (Calcedonian Creed). Den dyofysitiska positionen har varit den dominerande kristologin i de östortodoxa och romersk-katolska kyrkorna, medan monofysiterna har utvecklat sina egna distinkta kristologier.